ARTS

Anja Hoppe, Humaniora

Jag samarbetar med en lärare på bokhistoria, en student är på gång också. Vi pratade om att det vore bra om lärobjektet var integrerat i undervisningen och då kom läraren på en idé som vi till slut enades om.

Bokhistoria går helt på distans, så det är fråga om ett rent digitalt lärobjekt och inget flipped-classroom upplägg eller så. Det finns ett undervisningsmoment nerskrivet av läraren, som nu alltså ska bli mer än bara text.

Eftersom studenterna läser på distans och inte tillsammans med lärarna kan titta på gamla böcker – och lärarna ändå känner att de behöver ta på och undersöka tryckta källor från olika århundraden själva och inte bara kolla på fotografier går undervisningsmomentet ut på att lära studenterna hur de hittar äldre material på sina respektive bibliotek, vilken typ av böcker de ska beställa, samt vad det sedan är de ska titta på i böckerna. Nästa steg är kontakt med studenten och att hitta en bra form för lärobjektet. Plan B är en LibGuide (eller en flik i den befintliga bokhistoria-LibGuiden), plan A är den jag ska komma på nu – gärna något som är ”roligare” än just en LibGuide.

Åsa Forsberg, Universitetsbiblioteket (UB)

På UB kommer vi att göra en lärresurs i anslutning till vår pågående utställning Mästers manuskript: akademiträdgårdsmästare Gernandts ”Reglor för trädgårdskonsten” från 1837 i ljuset av UB:s samlingar. Min samarbetspart är utställningsansvarig, och vi har knutit två studenter till projektet, en arkitektstudent och en student som har läst en hel del kurser i trädgårdsodling.

Ämnet för lärresursen är orangerier och syftet är att:

• Geträdgårds- och arkitekturintresserade möjlighet att fördjupa sig i ämnet
• Lyfta fram de manuskript och böcker i utställningen som handlar om just orangerier och förhoppningsvis digitalisera dessa i helt eller delvis, för att möjlighet att detaljstudera dem
• Genom exemplet orangerier exemplifiera hur man söker/orienterar sig i de äldre samlingarna

Lärresurser kommer förmodligen att bestå av text, rörlig bild och bild. Eftersom utställningen avslutas den sista april är ambitionen att lärresursen ska vara klar någon gång under april.

SOCIAL SCIENCES

Anna Wiberg, Juridik

Jag och en kollega har tillsammans träffat 2 lärare och kommit överens om att projektet ska inrikta sig på tre områden: klarspråk, skrivprocessen och referenshantering, med ett övergripande tema på källkritik.

Vi har även träffat 4 studenter som har lämnat synpunkter på temat samt lämnat förslag på områden som är särskilt svåra för studenterna.

Lärobjektet kommer resultera i en Libguide (typ av ämnesguide) där vi samlar digitala resurser kring tidigare nämnt tema, samt någon quiz för att ge möjlighet till att testa kunskaper på området.

Lärobjektet ska erbjudas studenterna på termin 6 på Juristprogrammet när de skriver kandidatuppsats och kommer att användas i samband med att biblioteket har undervisning i form flipped classroom. Tanken är att be studenterna tillgodogöra sig några av resurserna i guiden, för att därefter träffas på ett källkritiskt seminarium och diskutera ett antal källkritiska frågor.

Vårt nästa steg är att träffa lärarna för att diskutera material till guiden, samt vilka frågor som är relevanta att diskutera vid seminariet. Vi har även börjat tänka på verktyg för vår quiz.

Linda Grandsjö, Statsvetenskap, fortsättningskurs (metodkurs)

Jag har under hösten haft två möten med min projektgrupp på Statsvetenskapliga institutionen. Gruppen består av fyra lärare och två studenter. Tillsammans har vi kommit fram till att vi ska göra en resurs med fokus på källkritik. Det ska användas på metodkursen i statsvetenskap på termin två inför första uppsatsarbetet. Studenterna i gruppen påpekade att man ville öva detta tidigt i utbildningen. Lärobjektet kommer vara en onlinequiz. Först läser studenterna artikel om källkritik alt. en film. Därefter får de resurser att granska av läraren på ett brett ämne som de i onlinequizzen ska jämföra och bedöma källkritiskt. Efter quizen följs detta upp i ett seminarium djupare diskussion och en uppsamling kommer göras.

Under våren tar kursansvarig fram resurser att granska på specifikt tema, jag tar fram quizfrågor och hittar lämpligt quizverktyg (mars). Gruppen tittar tillsammans på materialet och frågorna (april), sedan görs en testquiz som gruppen ger feedback på (april/maj) och i juni slutför vi upplägg och quiz.

Bitte Holm, Ekonomihögskolan

Jag + en lärare och tre av hennes studenter kom fram till att jag skall sätta ihop några handfasta råd för kandidatkursen i marknadsföring om databaser för att söka artiklar, få företagsinformation samt hur hitta in till sitt uppsatsämne.

Jag började med att göra ett worddokument för varje punkt, vilka jag sedan skickade till de tre studenterna för feed back, och till läraren för att läggas upp på lärplattformen (som jag inte har ingång till).

Sedan dess har jag försökt att göra skärminspelningar utifrån worddokumenten, men har problem med ljudet. Nu väntar jag på leverans av en kondensatormikrofon med USB-ingång som jag har beställt efter ett tips från en kollega inom LUB.

SCIENCE

Annika Nilsson, Naturvetenskapliga fakulteten (fysik)

I mina första möten med studierektorn för GU-LTH här på Fysicum har vi diskuterat möjligheten att förändra förberedelserna som studenterna gör inför en laboration. I dagsläget besvarar studenterna instuderingsfrågor på ett schematiskt sätt. Det viktigaste är att studenterna är förberedda ämnesmässigt inför laborationen, men det finns en del i laborationsförberedelsen med texter och litteraturhänvisningar.

Tanken är att i detta projekt utarbeta ett verktyg för lärarna/handledarna för laborationsförberedelserna och därmed kunna bedöma studenternas förkunskaper på ett nytt sätt. Vi kommer att tillsammans med studenterna utarbeta någon form av digitalt verktyg för detta.

Arbetsgruppen kommer att bestå av 3-5 lärare, studenter och en bibliotekarie.

Plan för genomförandet:

Vi har tillsammans bestämt vilken laboration där förberedelserna ska göras om till ett e-lärandeobjekt. I ett första skede måste de 3-5 lärarna titta på laborationen och ändra strukturen i upplägget. Detta kommer att göras i början av februari. Samtidigt tittar vi på vilken typ av verktyg och metod vi kan använda oss av. I mitten av februari träffas lärarna och jag. I dagsläget funderar vi på att lärobjektet är någon typ av quiz, men det kan bli något annat.

Under framtagandet av själva lärobjektet kommer studenternas input att vara viktigt. Dessa möten kommer att vara med lärare, studenter och bibliotekarien.

Laborationen går alla 4 läsperioderna och planen är att vara klar med lärobjektet och ha en test för studenterna redan i läsperiod 4, d v s i april/maj.

Min stora utmaning är att få in informationskompetens som en del av den laborativa undervisningen.

Lina Ahlgren, Lunds tekniska Högskola

Jag har träffat tre lärare, en från Industriell ekonomi, en från Kemi (Centrum för analys och syntes och Ekosystemteknik) och en från Elektro- och informationsteknik samt två studenter, en från Industriell ekonomi och en från Medicinteknik.

Vi samtalade fritt om studenters svårigheter och enades om nedanstående punkter som många studenter upplever problem med:

• Förstå och särskilja olika typer av källor. Vad är vetenskapligt respektive ovetenskapligt, vad är en översiktsartikel och vad är originalkällor?
• Vem ligger bakom en publicering? Hur kan en bedöma tidskrifter och artiklars trovärdighet (Vem har finansierat forskningen? Vem sitter i tidskriftens redaktion?)?
• Hur läser en effektivt en vetenskaplig text?

Nästa steg för mig är att fundera vidare på dessa punkter, extrahera kärnproblemet i någon av punkterna och börja fundera på hur detta problem kan bemötas.
Tanken är att skapa någon typ av lärobjekt som kan användas i olika utbildningar och kurser.