Aarhus University Seal / Aarhus Universitets segl

Indlæg

NordPlus

Lokalt udviklede projektprodukter (e-læringsobjekter) i Lunds Universitetsbibliotek

Bidrag af: Anna Wiberg, Anja Hoppe, Annika Nilsson, Bitte Holm, Lina Ahlgren, Linda Grandsjö og Åsa Forsberg

1. Quiz om källkritik och källhantering

Anna Wiberg, Juridiska fakultetens bibliotek, Lunds universitet (fagligt domæne BUSINESS and SOCIAL SCIENCES).

Juridiska fakultetens bibliotek vid Lunds universitet har inom Nordplusprojektet tagit fram en quiz och en digital guide om källkritik och källhantering. Quizen är utformad i Google forms som har mött upp till alla önskemål och förväntningar vi har haft på ett quizprogram. Guiden är en Libguide, ett verktyg Lunds universitet har tillgång till.

Quizen har som syfte att skapa reflektion och utgöra utgångspunkt för ett källkritiskt seminarium som biblioteket håller i på kursen rättsvetenskaplig uppsats. Under hösten kommer quizen och guiden att presenteras för studenterna på kursen. 

Biblioteket ville stärka, aktivera samt göra informationsundervisningen mer flexibel på kursen rättsvetenskaplig uppsats (kandidatuppsats) på Juristprogrammet och har därför samarbetat med kursansvarig lärare. Samarbetet har även inkluderat studierektor vid fakulteten, ytterligare en lärare samt en studentgrupp. Under ett flertal möten har idéer och synpunkter diskuterats och tillsammans har ett innehåll och upplägg för quizen och guiden arbetats fram.

Samarbetet har varit mycket givande och bidragit till ökad kännedom om kursens upplägg, juridiska metoder, studenters brister och behov samt bekräftat behovet av bibliotekets insats. Särskilt värdefullt har varit lärarnas vilja och engagemang till att integrera bibliotekets stöd i ämnesundervisningen. Även studenternas feedback på quizens frågor och svar gav ovärderlig information om hur studenternas kunskapsnivå och intresse kan se ut. Samarbetet har även inneburit en stress, då det krävt mer tid och mer anpassning, än vad som krävs vid arbeten med färre deltagare. Något som är viktigt att ta med i planering och upplägg. Sammanfattningsvis har dock fördelarna med samarbetet varit klart fler.

Det nordiska samarbetet har varit ett kompetent och viktigt bollplank på vägen. Det har även inspirerat till andra idéer om samarbeten, samt gett ett värdefullt kontaktnät för ämnesrelaterade frågor.

 

2. Att hitta äldre tryck

Anja Hoppe, HT-biblioteken, Lunds universitet (fagligt domæne ARTS).

Lärobjektets syfte är att introducera studenterna i hur man hittar äldre material på sitt bibliotek, vilket sedan ska leda till att de får praxis inom sitt ämne genom att plocka fram och undersöka detta material med bokhistoriska ögon. Eftersom kursen går helt på distans kan studenterna inte titta på böckerna tillsammans med sina lärare utan behöver göra det på egen hand.

Den korta lektionen består av två delar, varav del ett är lärobjektet producerat inom ramen för detta projekt. Det handlar om en skärminspelning (med hjälp av verktyget Kaltura) som guidar studenterna genom framför allt svenska nationalkatalogen Libris i jakt på gamla böcker.

Del två, lärarens del, handlar om vad studenterna ska titta på när de väl har fått tag på böckerna. Denna del finns i PDF-form.

Idén till objektet har diskuterats fram tillsammans med en lärare i bokhistoria. Då det har varit knepigt att få tag på aktiva studenter har upplägget även diskuterats med en före detta student.

Enligt ABC-metoden ser upplägget ut som följer: Acquisition – Studenterna får titta på skärminspelningen och läsa instruktioner. Investigation – Studenterna får hitta äldre böcker i Libris och lämpliga lokala kataloger. Practice – Studenterna får lära sig att kolla på materialet utifrån lärarens beskrivning. Det finns även utrymme för Production som learning type – studenterna uppmanas till att ta foton på materialet om de ser något spännande de vill diskutera på kursplattformen.

 

3. Förberedande frågår inför  laboratorion – en quiz

Annika Nilsson, Fysiska institutionen, Lunds universitet (fagligt domæne SCIENCE and TECHNOLOGY samt HEALTH).

Målet med projektet har varit att tillsammans med lärare och studenter skapa ett digitalt lärobjekt i form av ett frågeformulär, som en föreberedelse för laborationen Ljusets böjning och interferens som samtliga studenter på de tekniska programmen i fysik. Syftet med detta digitala frågeformulär är att studenterna kommer väl förberedda till laborationen och att handledarna får en enklare process att rätta och godkänna förberedelserna. Förutom fysikfrågor finns också litteratur- och biblioteksrelaterade frågor. Tanken är att det finns flera varianter av samtliga frågor och att dessa slumpvis sätts samman till studenten, ett unikt frågeformulär till varje student. Google forms är det verktyg som använt för att skapa formuläret.

De lärandetyper enligt ABC-metoden som tillämpats är:

  • Acquisition – Instudering av kurslitteratur inbegripet de matematiska formlerna
  • Investigation – Studenterna tillämpar kurslitteratur och de formler som behövs för att svara på frågorna i formuläret
  • Practice – Laborationsförberedelsen används i laborationen
  • Production – Laborationsrapport görs efter varje laboration.

Att utforska möjligheterna med co-creation har varit mycket givande på flera plan. Samarbetet med framför allt lärarna har skapat bättre förankring för bibliotekets utbildande verksamhet på institutionen, man är ”en i gänget” och blir inbjuden till lärarmöten. I utvecklingen av själva lärobjektet har både lärare och i viss mån studenter varit ett bra bollplank för att utveckla verktyget. För att utveckla verktyget på ett bra sätt har även it-personal som också är lärare fått hjälpa till.

Det har inte funnits någon negativ inställning hos någon av parterna i projektet. Studierektorn är dock tjänstledig i höst, men projektet kan fortsätta med övriga lärare.

 

4. Söka information inför uppsatsen i marknadsföring

Bitte Holm, Ekonomihögskolans bibliotek, Lunds universitet (fagligt domæne BUSINESS and SOCIAL SCIENCES).

Dessa digitala lärobjekt består av tre filmer som stöd för informationssökning till examensarbetet på Ekonomie kandidatprogrammet med inriktning marknadsföring, på Ekonomihögskolan i Lund, Lunds universitet.

Kursansvarig lärare och tre av hennes studenter har varit delaktiga i val av lärobjekt vad avser innehåll och format. Studenterna uttryckte att det de helst ville ha hjälp med i form av digitala lärobjekt var handfasta instruktioner om databaser som kan användas för olika informationsbehov, och att de skulle göras i form av skärminspelningar. Under arbetet med manus och filmer inkom en del feed back från kursansvarig lärare och de tre studenterna, varför en del justeringar gjordes. Filmerna placerades av läraren på kurshemsidan som en resurs vid sidan om, men inte som en del i kursen.

Lärandetyp utifrån ABC-metoden

  • Acquisition: Studenterna ser filmerna
  • Investigation: Studenterna undersöker de olika databaserna och får kanske idéer om att använda dem på ett nytt sätt
  • Practice: Studenterna söker information för sin uppsats

Jag hade önskat mer samarbete och mer dialog under arbetet, samt även att lärobjekten ingått som en del i kursen och att de hade varit mer interaktiva. Det gick inte att få tag på nya studenter i projektet efter den inledande höstterminen 2016. De studenter som deltog då försvann.

En annan reflektion är att det är svårt att göra filmer som är kortare än tre minuter. Mina inspelningar är på 5.11, 4.45, respektive 6.37 minuter och jag har kunnat se att de som tittat på filmerna i genomsnitt stannade 1,09, 3,51 respektive 3.18 minuter. Den inspelning där de stannade längst, handlar om databaser för företags- och branschinformation, vilket också var det de tre studenterna framförallt efterfrågade.

Länk till filmerna på YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCjQN0FXZKD0UQ7zGytV985A

 

5. Studentaktiverande lärobjekt för studenter på grundnivå

Lina Ahlgren, Lunds Tekniska Högskola (fagligt domæne SCIENCE and TECHNOLOGY samt HEALTH).

I samtal med lärare och studenter från olika utbildningar på Lunds Tekniska Högskola identifierades ett antal områden inom informationskompetens som uppfattas som svåra att förstå. Med utgångspunkt i detta samtal har jag tagit fram lärobjekt i programmen Socrative och Mentimeter. Lärobjekten används under föreläsning för att skapa ett avbrott, aktivera studenterna och inleda diskussioner om till exempel sökord, vetenskaplighet och plagiering. Då jag undervisar i ett flertal ämnen på grundnivå har det varit viktigt att lärobjektet kan användas på flera olika utbildningar även om detta innebär att ämneskontexten går förlorad.

Jag valde att kontakta lärare som jag vet är intresserade av pedagogik och nya arbetssätt. Att hitta studenter med tid och intresse att engagera sig i biblioteksundervisning var svårare och det har även varit svårt att få synpunkter och återkoppling från studenterna efter det inledande samtalet. Förhoppningen är att kunna öka studentdeltagandet i utvärderingsfasen.

Learning types enligt ABC-metoden

  • Practice - Frågor till studenterna under föreläsning
  • Acquisition - Bibliotekarie förklarar, förtydligar, problematiserar studenternas svar
  • Discussion - Studenter diskuterar med varandra, Studenter diskuterar med bibliotekarie

 

6. Källkritik – en övning

Linda Grandsjö, Statsvetenskab, Lunds Universitet (fagligt domæne BUSINESS and SOCIAL SCIENCES).

Statsvetenskap, Lunds unv.: Arbetet med att ta fram e-lärobjekt i samarbete med studenter och lärare:

Co-creation: Det har varit en stor fördel att lärare, studenter och bibliotekarie varit med i hela processen, då vi har kunnat diskutera befintliga behov ur olika perspektiv tillsammans redan från start. Lärobjektet och övningen svarar mot ett verkligt behov, istället för att gissa sig till vad som är relevant för studenterna. Tematik och form för lärobjektet bestämdes gemensamt inom gruppen efter ett antal idémöten. Det var viktigt att låta det ta tid, så att vi kunde diskutera och tänka igenom olika alternativ och att allas erfarenheter och idéer kunde tas tillvara. Att kursansvariga varit med har även gjort att momentet naturligt integrerats i kursen och vi har kunnat diskutera lämpligt upplägg och vilka källor studenterna ska granska. Utöver idéer om lämplig tematik kom studenterna även med värdefull feedback kring när i utbildningen de såg att behoven var som störst. Som bibliotekarie tog jag ett steg tillbaka och var fokuserad på att lyssna och ställa frågor, så att lärare och studenter kunde styra oss i rätt riktning.

Aktivt och dialogbaserat lärande: Studenterna ska inför ett seminarium granska ett antal olikartade källor inom samma ämnestematik upplagda i en LibGuide. Innan seminariet ska studenterna också svara på källkritiska frågor för respektive källa i förväg i Google Forms. Vi vill att de aktivt tar ställning till källorna individuellt i förväg, för att sedan under seminariet diskutera det i grupp och föra en dialog om dem där (flipped classroom). Enkäten ger också lärarna input kring hur studentgruppen svarat innan de träffas i klassrummet.

Upplägget ser ut som följer enligt ABC-metoden: Acquisition – läsa eller se film om källkritik (LibGuide), Investigation - jämföra tre källor om ekonomisk jämlikhet (LibGuide), Practice -  utvärdera ämneskällorna utifrån källkritiska frågor (Google Forms), Discussion - seminarium med ämneslärarna för att följa upp, där studenterna diskutererar källorna i grupper utifrån olika frågeställningar. Dätill eventuellt även Collaboration och Production genom att studenterna skriver en reflektion antingen i grupp eller enskilt.

 

7. Orangerier i litteraturen: fördjupning en utställning på Universitetsbiblioteket i Lund

Åsa Forsberg, Universitetsbiblioteket i Lund (fagligt domæne ARTS).

I nätverksorganisationen Lunds universitets bibliotek ansvarar fakultetsbiblioteken för undervisning i informationskompetens. Universitetsbiblioteket ansvarar för samordning av gemensamma tjänster och för kulturarvet, dvs äldre samlingar och det svenska trycket. Inom ramen för NordPlus-projektet valde vi därför att skapa en fördjupning av en aktuell utställning, Mästers manuskript, som visade verk ur UB:s samlingar i anslutning till publiceringen av ett manuskript från 1837 av trädgårdsmästaren Johannes Gernandt.

Utställningens curator har haft lärarens roll i arbetet med att utveckla ett läroobjekt som syftar till att ge möjlighet till fördjupning av utställning, med fokus på orangerier, att lyfta fram och synliggöra UB:s äldre samlingar och att ge vägledning i hur man kan söka fram material i dessa samlingar.

Vi har även engagerat två studenter, en inom arkitektur och en inom agrara vetensakper. Studenterna har agerat bollplank, men också uttryck ett starkt önskemål om att kunna detaljstudera ritningar och avbildningar av orangerier, ett önskemål som har stor påverkan på innehållet i lärobjektet.

Det består av tre delar; information om Johannes Gernandt och om dennes ritningar och skriverier om orangerier; digitaliseringar av material kring orangerier i UB:s och samverkande biblioteks samlingar; vägledning i hur man orienterar sig i och söker fram material i de äldre samlingarna.

Ambitionen är att Universitetsbiblioteket i framtiden ska producerar lärobjekt i anslutning till utställningar, för att ge studenter och lärare inspiration att i utbildningar använda nya ingångar till de samlingar som är ganska dolda och outnyttjade, exempelvis vardagstrycket.

Det har varit oerhört värdefullt att få med studenter i utformningen av lärobjekt, de har tillfört aspekter som vi inte annars hade tänkt på att inkludera och som gett ett mervärde.